| 58 Kapitlet |
1 |
För sångmästaren; »Fördärva icke»; av David; en sång.
|
2 |
Talen I väl i eder stumhet vad rättfärdigt är? Dömen I såsom rätt är, I människors barn?
|
3 |
Nej, i hjärtat uppgören I onda anslag; I vägen ut i landet edra händers våld.
|
4 |
De ogudaktiga äro avfälliga allt ifrån modersskötet; de lögnaktiga fara vilse ända från sin moders liv.
|
5 |
Gift är i dem, likt ormens gift; en döv huggorm likna de, en som tillstoppar sitt öra,
|
6 |
så att han icke hör tjusarnas röst, icke den förfarne besvärjarens.
|
7 |
Gud, krossa tänderna i deras mun; bryt ut, o HERRE, de unga lejonens kindtänder.
|
8 |
Låt dem bliva till intet, likasom vatten som förrinner. När någon skjuter sina pilar, blive de såsom utan udd.
|
9 |
Må han vara lik snigeln, som upplöses och förgås, lik en kvinnas foster, som ej fick skåda solen.
|
10 |
Förrän edra grytor hava hunnit märka bränslet, och medan köttet ännu är rått, skall en glödvind rycka bort det.
|
11 |
Den rättfärdige skall glädja sig, när han skådar hämnden, han skall två sina fötter i den ogudaktiges blod.
|
12 |
Och människorna skola säga: »Ja, den rättfärdige får sin lön; ja, det finnes en Gud som dömer på jorden.»
|